Rasen idag Då man talar om rasen idag så kan man inte sammanfatta den med enbart gemensamma drag. Den har gemensamma nämnare men överlag så är variationerna stora. Till en börja med så uppkom skillnaderna i och med att den ursprungliga amerikanska bulldogen avlades för en funktion framför ett utseende. På senare tid, efter återskapandet eller räddandet utav rasen på 70 talet, så uppkom de stora variationerna främst på grund utav de så vilt skiljda avelsmålen och i många fall den totala avsaknaden utav dem. Rasen vart populär tack vare flera som lyfte fram den då den höll på att dö ut och vissa uppfödare mötte efterfrågan mer än andra på hundar med ett "extremt utseende" medans andra prioriterande rasens ursprungliga funktionalitet framför tex utseende. Även utanför huvudtyperna (Johnson/Scott mfl) så vart snart variationerna stora. Detta berodde på det konstanta utkorsande utav blod (ut avel på obesläktade hundar av olika slag vilket gör fixering utav drag i en ras med så pass stor utseendemässig och genetisk variation omöjlig). Detta lever kvar än idag och det finns därför en stor variation utav såväl utseende som funktionalitet. Det är därför som då man talar om rasen eller ens egna hundar som man måste understryka att hundar inom rasen kan variera som dag och natt beroende på kombianation, linjer och uppfödarnas val. Vi väljer därför att fokusera på just våra hundar här samt att tala rent allmänt, istället för att försöka förklara skillnaderna som finns eller klistra in en utav rasstandarderna. Rastypiska drag Då hundarna vi avlar på har ett usprung ifrån prestations avel för bland annat vildsvinsjakt så är jaktlusten en naturlig del utav dem. Detsamma gäller en ofta rätt hög grad utav kamplust (ej att förväxla med hundaggression för lekmannen). Vi tar vara på vad vi anser är rasens arv och ursprung som bland annat jakthund och testar därför utvalda avkommor från våra kullar genom att skicka ned dem till USA för vildsvins prov med mera. Hundarna har en varierande grad utav hårdhet och vakt men önskvärt är en balanserad vakt (utan överdriven reservation) samt god avreaktion. Rasen skall vara förig, ha hög arbetsmoral samt vara tillgängliga och sociala. En Amerikansk Bulldog skall även vara självsäker utan att vara öppet hundaggressiv. Viss könsaggression kan förekomma och de backar sällan vid en regelrätt utmaning, men ren hundaggression är inte en önskvärd egenskap. De mår bäst utav att stimuleras via aktivering samt är väldigt måna om sin familj eller flock vilken den ofta håller sig nära. De är mycket bra med barn men som alltid så skall man tänka på att en ivrig och glad stor hund lätt kan välta ett litet barn. Socialisering med andra djur är viktigt tidigt speciellt om man har katt eller allehanda boskap. Det går ofta väl om man bara introducerar dem tidigt för varandra tidigt och vi har producerat hundar som fungerar på alltifrån hästgårdar, farmar till katthem, just för att hemmen introducerat dem rätt. Socialisering med andra hundar är även det väldigt viktigt samt att lära sig att läsa av sin hunds signaler. En Amerikansk Bulldog skall även vara fysiskt stark, byggd för att kunna arbeta samt rörlig.
Rasinformation
Historia
Den Amerikanska Bulldogen härstammar ursprungligen från forntida mastiffer, vilka vid 400 talet kom till England och utvecklades till vad som kom att kallas "the alaunt". Denna Alaunt var en andra och väldigt tuff linje mastiffer och användes av engelska slaktare och farmare vilka gjorde den till den första Bulldoggen.
En sann bulldog skulle ha förmågan att jaga, fånga samt hänge i en nos (mule), kind eller hals på ett större nötkreatur och inte släppa oavsett hur hårt djuret kämpade eller hur skadad bulldogen vart.
Bulldoggen användes under medeltiden vanligtvis till att fånga nötkreatur, boskap och vildsvin hos farmare samt slaktare men även regelrätta tävlingar (strider) anordnades. Dessa tävlingar var främst "bull biting" men även fighter mot björn, lejon och andra farliga rovdjur förekom.
1835 förbjöds baiting tävlingar i England. Den enda baiting formen som överlevde bannlysningen var hundkamper. För att göra den uthålliga bulldoggen mer ettrig så blandades terrier blod in i dessa vilka kom att bli den uppsjö utav Bull and Terrier korsningar som uppstod. Dessa vilka i sin tur så småningom kom att bli vad vi i dag kallar Bullterrier, Staffordshire bullterrier, Amerikansk Pitbull terrier och dess utställningsvariant Amerikansk staffordshire terrier.
Andra raser där ursprungsbulldoggen är förfader är boxer, där bulldog korsades med den tyska varianten Bullenbeisser. Man korsade även bulldog med stora mastiffer för att skapa vad man då ansåg vara en ultimat vakthund, Bullmastiffen. Det som idag kallas Engelsk bulldog uppkom av att korsa dåtidens bulldogar med mops. Till viss del är rasen även en del utav dagens Dogo argentino mfl.
Nämnda förbud gjorde att de renrasiga bulloggarna var ovanliga vid mitten av 1900-talets England. De exporterades till Amerika där de förbättrade den redan existerande bulldoggen vilken redan fanns i de tidigare kolonierna. Detta räddade rasen från utrotning. I, framför allt, den amerikanska södern behövdes bulldoggen tack vare det faktum att han fortfarande hade jobb att utföra.
Vildsvin och nötkreatur gick lösa över stora ytor i hård terräng där det var omöjligt att sätta upp stängsel. Istället fångades djuren in av den dåtida bulldogen. Det ingick även att skydda boskapen mot rovdjur i Bulldoggens sysslor samt agera allt i allo.
Man använde med fördel även Bulldogs som vakthundar. Under 1900-talet talet och tidigare finns många historiska skrifter över stora plantage bulldogar eller gård bulldogs som hölls på gårdarna som användes mot ovälkomna gäster. Plantage Bulldogs fick ibland ströva fritt på fängelsegårdar och patrullera de öppna ytorna mellan cellerna och huvudmuren. Denna förmåga samt dess stora lojalitet gjorde att många behöll Bulldoggarna även efter det att man börjat stängsla in boskapen.
Regionala variationer utvecklades och många namn användes för den södra Bulldogen. Några av de vanligt förekommande namnen var Old English White, White English, Brindle Bulldog, Old Country White mm.
Vid 1960-talets mitt var återigen den ursprungliga bulldoggen utrotningshotad. Den tekniska utvecklingen med terrängfordon mm gjorde bulldoggen arbetslös.
Som tur var så var det dock några få bulldog fantaster som hindrade detta genom att söka upp de sista exemplaren av vad vi känner som Amerikansk bulldog. För detta har vi framförallt individer som John D Johnson och Allen Scott att tacka.
Dessa två personer har med tiden utvecklat två led av Bulldogs, Johnson typ och Scott typ även kallade classic/Bully och Standard. I början samarbetade dessa och använde samma hundar men gick senare skilda vägar.
Andra anslöt sig även vilka har bidragit till återuppbyggandet utav rasen som; Koura, Kerschner, Stover, painter, Margentina och Williamson för att nämna några.
Att det blev namnet Amerikansk Bulldog och inte Engelsk Bulldog beror på att namnet var upptaget av den ras som var resultatet utav Bulldog korsad med Mops.
Den första registreringen var vid 1970 talets början, då under namnet Amerikansk "pit" bulldogs. Vid 1970-talets senare halva så bestämde sig Alan Scott, J.D Johnson och Joe Painter för att ändra namnet till Amerikansk Bulldog. Detta för att inte blandas ihop med just den Amerikanska Pit Bull Terriern som hade ett annat syfte.